Krassliga i Kairo

080728
Vi hade egentligen planerat att lämna Kairo för några dagar sen, men eftersom vi båda varit lite krassliga, jag åkte på nåt influensaliknande och Gustav har haft ont i magen så har vi blivit kvar hemma hos Asser och Tarek.
Eller, rättare sagt hemma hos Asser…
Det är nämligen så att Tarek har inte bara ett hem utan två. Likaså har han inte bara en fru… utan två. Så han delar sin tid mellan sina båda familjer, några dagar hos fru #1 och de två barnen han har med henne, och några dagar hos fru #2 och de andra barnen.
De senaste dagarna har han bott hos den andra frun, som egentligen är den första kronologiskt sett. Igår kväll kom han dock ”hem” hit igen, så nu sitter Gustav & han och leker med Xboxen. (Surprise!)

Vi var som sagt på bio igen häromkvällen, och våra förväntningar på filmen infriades: den var riktigt, riktigt bra! Coola effekter, små tankeställare men framför allt grymma skådespelarinsatser. Heath Ledger hyllas ju unisont efter sin död, och vi kan bara stämma in i de hyllningarna – hans Joker slår faktiskt Jack Nicholsons.
Dessvärre var det nog bion och shoppingcentret som ställde till det för min hälsa, AC och kalluft är måhända skönt men kroppen fixar inte riktigt omställningarna mellan varmt och svinkallt. Faktum är att vi har fått be personalen på en del restauranger att inte vrida ner AC:n så mycket… Vi har ju ingen sån finess i bilen så vi har försökt att vänja oss så mycket som möjligt vid värmen istället. Får väl se hur det blir i Sudan, antagligen stiger det över 40° mest hela tiden, så vi kanske förbannar oss själva för att vi inte installerat en…
Nu börjar vi dock återhämta oss fysiskt igen, igår var vi helt slagna båda två. Asser har pysslat om oss och kommit med te, mediciner och hela tiden försökt truga på oss mat. De är verkligen hur snälla som helst, och deras gästfrihet vet inga gränser!
Utöver att ha legat i feber och magkramper så har vi inte gjort så mycket mer. Vi har bara försökt ta det lugnt och friskna till istället, och nu känner vi oss båda bättre som tur är.

Imorgon kommer vi att säga hejdå till Kairo, och styra Humlan mot Röda Havet istället. Vi hade en fundering på att följa Nilen hela vägen ner till Luxor, men eftersom utlänningar inte får resa hur som helst i vissa delar av Egypten så tar vi omvägen ut till kusten istället. Från Hurghada kommer vi sen bli tvungna att köra med i någon av de regelbundna konvojerna som går dagligen in till Qena och Luxor. Anledningen till dess konvojer är att de egyptiska myndigheterna inte vill riskera turisters säkerhet över huvud taget. Det har ju förkommit bombdåd riktat även mot utlänningar i Egypten, senast i Sharm al Sheik 2006, därför är det nu obligatoriskt för turister att färdas i konvoj genom vissa delar av landet. Det lustiga i det obligatoriska konvojåkandet är att det gäller bara i vissa riktningar. Samma väg, samma sträcka är det konvoj-krav åt ena håller, men fritt att köra som man vill åt det andra… Lite inkonsekvent kan tyckas, men det är mycket man inte förstår här i världen.

Idag har vi i alla fall varit på apoteket och inhandlat diverse mediciner för framtida sjukdom. Allehanda antibiotika, magpiller, parasitdödare och förkylningsmediciner finns nu i en påse i bilen. Det kostade inte så många kronor, och allt såldes över disk. Många saker är bra med det organiserade Sverige, andra saker är bättre utomlands.
Ikväll ska vi ta oss in till centrum igen, tydligen ska några andra soffsurfare träffas på nåt café, så vi passar på att vara lite sociala vår sista kväll i Kairo.
Vi känner att vi börjar bli lite rastlösa nu, så det ska bli skönt att rulla vidare imorgon igen!