Födelsedag!!!

Alexandria, Egypten, 15 juli 2008.

Födelsedag!
Idag är det 31 år sedan som fröken Lundberg kom till världen. Dagen inleddes med frukost på sängen beståendes av först det nyttiga: yoghurt och flingor. Därefter det syndigt goda: chokladbakelser…
Tack till Gustav för den uppvaktningen!
Vårt nyinförskaffade egyptiska kontantkort har också testats, tack för gratulationerna hemifrån – det var härligt att höra era röster igen!
Dessutom fick Gustav testa om det fungerade för utgående samtal eftersom hans pappa också nämligen fyller år idag, så vi har gratulerat honom med.
Numret är +20160024352 ifall någon missat det. Men det går naturligtvis att skicka sms på våra vanliga nummer också, samma som alltid.
Utöver det har vi idag bara njutit av Alexandria. Vi tillbringade en lång stund med att titta på när en grupp fiskare tog upp ett jättestort nät ur hamnen. Trots omfattningen av nätet så var fångsten dock inte så vansinnigt imponerande, får väl hoppas att de har annat att äta också.
Apropå äta, mat här i Egypten är väldigt billigt. Idag åt jag lunch bestående av en full portion pasta bolognese samt en skål kycklingsoppa för sammanlagt 6kr. Gustav lyxade till det och beställde kött så hans måltid gjorde att notan landade på hela 34:-… Tror dock att vi får räkna med högre priser när vi närmar oss klassiska turistmål.
Här i Alexandria är det skonsamt befriat från både gatuförsäljare, souvenirprånglare och överpriser. Vi slipper med andra ord att försöka smita ifrån påträngande säljförsök från allehanda entreprenörer, vilket gör att vi verkligen kan slappna av och njuta av tillvaron. Det enda återkommande erbjudandet är från en man som verkligen vill att vi ska åka med i hans hästdroska för att se Alexandrias turistiska vyer. Vi tackar vänligt men bestämt nej, mest av ren medkänsla för hästen även om den faktiskt ser väldigt välmående ut. Faktum är att det ser ut som att de allra flesta tar god hand om sina djur, hästarna är runda och fina vilket innebär att jag till och med kan gå omkring och titta på dem och njuta lite.
Efter lunchen tog vi en snabb titt på mailen på ett internetcafé. Vi ville dessutom kolla vad som händer i Sudan, det finns ju risk för stora oroligheter just nu dessvärre. Eftersom vår plan är att korsa nordöstra delen av landet om några veckor gäller det att ha koll på läget. Förvisso är det främst i Darfur som oroligheterna förekommer, men det kan ju sprida sig och vi vill absolut inte riskera att hamna mitt i något sådant.
Än så länge håller vi dock fast vid vår plan, men som sagt, vi håller koll på utvecklingen där utifall att vi måste tänka om.
Ni som känner mig vet att jag är extra svag för vissa saker, och när vi häromdagen såg glassdisken på ett av konditorierna så var det ganska självklart var vi skulle ta en eftermiddagsfika idag… Efter en tredubbel glass som avnjöts på uteserveringen ligger vi nu på hotellrummet och tar igen oss. Det är ett hårt liv det här!
Till er som undrar varför vi lyxar med hotell hela tiden så beror det helt enkelt på att vi inte får campa. Det finns inga campingplatser, och polis & militär gillar inte att man fricampar i öknen. Synd för oss eftersom vi trivs riktigt bra i Humlans takvåning! Men utanför Cairo ska det tydligen finnas campingmöjligheter igen, så då får vi äntligen fälla upp tältet på nytt.
Under tiden blir det billigt hotellboende som inte direkt krossar vår budget. Vi bytte förresten igår till ett enklare ställe som kostar 85:- för ett dubbelrum, och det känns väldigt prisvärt. Det finns visserligen ännu billigare ställen, vi hittade ett som ville ha 15:-/rum. Men eftersom vi helst inte vill dela säng med vare sig kackerlackor eller andra människor så lägger vi gärna några få kronor extra för att slippa det.
En faktor som vi tagit fasta på när det gäller att välja både hotell och restauranger är om det finns inhemska kvinnor på respektive ställe. De tycks nämligen ha en radar när det gäller att undvika de ruffigare etablissemangen…
Kvinnorna här är för övrigt lite av en överraskning, det är nämligen de som är mest kontaktsökande & öppet intresserade när vi är ute och rör på oss. Utan att ha några baktankar med sin vänlighet alltså… Det är allt från unga tonåriga tjejer till äldre damer med den klassiska svarta slöjan som hälsar och ler. De flesta kan i alla fall några ord på engelska och de verkar vara vilja ta varje chans att förbättra sin språkkunskap. Deras bemötande är verkligen en trevlig överraskning för oss båda!

Ikväll ska vi försöka hitta en schysst restaurang också, måste ju fira fröken Lundbergs bemärkelsedag…