Päron och lejon

090413
Johannesburg

Två veckor går så fort!
Nu sitter mamma & pappa på flyget hem mot Europa igen. Känns som att det var igår som vi hämtade dem på samma flygplats som vi lämnade dem på för en liten stund sedan… Antar att det är ett tecken på att vi har haft roligt.

Senaste veckan har vi tillbringat i och omkring Kapstaden.
Vi flög ned förra måndagen, och det har varit full rulle på aktiviteterna, men vi har försökt att ta de lite lugnt och ”bara vara” också. Förutom alla sevärdheter så har vi ju även hunnit med en födelsedag med… Pappa fyllde år i onsdags, så då började vi dagen med en härlig frukost på Vergelegen, därefter blev det en vända till Lars och hans vinbutik och vi rundade av med att åka till en närbelägen lejonpark framåt eftermiddagen.
Där tajmade vi det så bra att vi kom precis till matningen, och det var några ivriga lejon som röt så man fick gåshud på armarna…

Från Off The Map - Africa 3

Från Off The Map - Africa 3

Men sen var det ju en och annan sötnos som knappast var så skräckinjagande (än)…
Drakenstein tar emot lejon från hela världen som farit illa på olika sätt. Många är unga djur som hamnat i farliga händer, och istället för att möta en framtid i trånga burar eller som bytesdjur för troféjägare får de här istället ett livslångt hem med massor av utrymme att röra sig på.

Från Off The Map - Africa 3

I fredags var vi (äntligen) uppe på Table Mountain!
Vi hade otrolig tur med väder och tajming även här – helt vindstilla och strålande sol gjorde att vi hade en helt fantastisk utsikt ända ned till Cape Point!

Från Off The Map - Africa 3

Eftersom toppen är i det närmaste helt plan så kan man med lätthet se åt att alla vädersträck – helt fantastiskt.
Här ser man Robben Island, den ökända fängelseön där bland annat Nelson mandela satt fängslad, utanför Kapstaden.

Från Off The Map - Africa 3

Måste säga att det var värt turen upp till toppen, och det var jättekul att mamma & pappa fick dela det med oss!
Vet inte om pappa var odelat positiv dock, det var viss tvekan om han verkligen skulle gå ut till kanten på vissa ställen. Min far och höjder är inte en jättebra kombination om man säger så. Men han imponerade! Han var framme vid räcket och kikade till och med över kanten – mer än jag trodde… :-)

Från Off The Map - Africa 3

Några som var än modigare var de som klättrade uppför eller repellerade nedför bergssidan. Repelleringen såg skitkul ut och det skulle jag definitivt kunna tänka mig att göra! Kanske får planera in det när vi kommer tillbaka ned till kusten igen…

Från Off The Map - Africa 3

Från Off The Map - Africa 3

Frank åkte ju hem till Irland i fredags också… Det var sorgligt att säga hejdå till honom, han har ju verkligen gett oss så mycket!
Den frikostighet och generositet som han visat två, för honom, totala främlingar är helt otrolig!
Vi kommer aldrig kunna betala tillbaka det, men vi hoppas verkligen få chansen att försöka! Räkna med att Mr Muldoon kommer komma på besök till Sverige i framtiden… :-)


Fler som visat oss stor generositet och vänskap är Lars och hans familj…
I lördags på Påskafton var vi alla hembjudna till dem på middag. Adelle hade fixat och förberett massor av god mat, och det blev grillad oxfilé, färskpotatis, tzatziki, sallad och massor av gott vin! Åtminstone för de andra, jag hade den stora äran att vara chaufför den kvällen…
Men, jag vet i alla fall vem som var först uppe ur sängen dagen därpå! :-)


Just det – vi har ju fått tillökning också!
Möt Pumba och Nisse Noshörning!

Från Off The Map - Africa 3

De blev våra nya familjemedlemmar i lördags efter viss förhandling på en lokal marknad. Gustav diskuterade pris i drygt en timme med försäljaren, och det var faktiskt två nöjda parter som skakade hand efter ett tag. Det är väl en bra affär om något!!!
Pumba är en golvlampa som ska få lysa upp vår tillvaro och minna om Afrika när vi kommer hem till Sverige igen…
Imorse var det dags att återigen lämna Somerset West. Vi flög med förmiddagsflyget upp till Jo’burg, och sen har vi tillbringat dagen ute i solen vid poolen på hotellet. Underbart!

Lika underbart var det att få se Humlan igen!
Helt sanslöst så fästa vi har blivit vid vår bil... Han är ju en del av oss nu. :-)

Nu laddar vi för fortsättningen, imorgon åker vi (förmodligen) till Swaziland igen. Vi måste nämligen stämpla ut Humlan på Carneten, tullhandlingen. Den är giltig för en tillfällig import i 4 månader och tiden rinner ut i veckan. Så, det blir en eller två nätter i Swaziland, därefter styr vi norrut mot Kruger igen.
Parken är i det närmaste tom på andra besökare närmsta veckorna, så vi tänkte passa på att få vildmarksupplevelserna för oss själva.

Nu ska jag snart krypa ned i sängen, har lite strul med ryggen och jag hoppas slippa ryggskottet som verkar vara på väg…

Kram på er allihop och
Glad Påsk i efterskott!

Från Off The Map - Africa 3

PS. Finns massor av fler bilder på Picasa:
http://picasaweb.google.com/kina.lundberg/OffTheMapAfrica3
Och du hittar alla album, gamla som nya på:
http://picasaweb.google.com/kina.lundberg

Enjoy!

Kruger - både vi och djuren överlevde...

090406
Johannesburg, Sydafrika

Nu har vi varit i Kruger!
Men för att inte gå händelserna i förväg alltför mycket så backar jag tillbaka till förra tisdagen först…
Gustav & jag åkte ut till flygplatsen när klockan var 8. Mamma & pappa skulle landa 9.10, så vi ville vara säkra på att inte missa dem. Det hade vi inte behövt oroa oss för… :-)
När klockan var 10.15 och de fortfarande inte hade kommit ut i ankomsthallen, då blev vi däremot lite oroliga.
Hade de missat anknytningen i Zürich?
Var bagaget borta?
Hade pappa fått i sig nötter på flygplanet?
Eller hade de flugit till Kapstaden istället...?

Men, det visade sig att det bara var otroligt lång kö till passkontrollen, och efter 1 timme och 40 minuter så skymtade jag äntligen två välbekanta figurer genom dörrarna i ankomsthallen…
Sen blev det kramkalas och två tårögda föräldrar! Själv hade jag fullt sjå med att hämta andan efter mammas kram, trodde nästan att hon aldrig skulle släppa taget om mig… :-)

Därefter blev det till att stuva Humlan full av packning, ta sikte på vägen ut ur Johannesburg och styra mot nordost – Kruger.
Vi mellanlandade i Nelspruit där vi tog in på ett jättetrevligt pensionat, där det fanns både pool, trevlig utsikt och allt till det facila priset av 450Rand för 4 personer...

Från Off The Map - Africa 3

På onsdagen var det så dags att ta sig in i Nationalparken.
Första natten skulle vi bo på Lower Sabie, i den nedre delen av parken, och vi hann med elefanter, impalor, bufflar, krokodiler, flodhästar, örnar, zebror, gnuer, kudus, giraffer och en hel del annat på vägen dit.

Från Off The Map - Africa 3

Från Off The Map - Africa 3

Dag 2 körde vi upp till Letaba, som ligger ungefär mitt i parken. Där är vegetationen tätare vilket innebär att det är lite svårare att se djuren. Men när man ser dem så är de NÄRA.
Vilket innebar att pappsen fick rejäl puls och började frenetiskt veva upp rutan när vi plötsligt hade två lejon 3 meter från bilen… :-)

Från Off The Map - Africa 3

Från Off The Map - Africa 3

Följande dagar kunde vi förutom lejon lägga till noshörningar, hyenor, sjakaler, klipspringers, tsessebes och mer av allt det andra, till listan på djur vi sett.
(Jodå, det fanns en fysisk lista – pappa prickade av alla djur i en broschyr allt eftersom de passerade hans blickfång…)

Från Off The Map - Africa 3

Från Off The Map - Africa 3

Från Off The Map - Africa 3

Förutom att spana i träd och buskar efter allehanda animaliska varelser har vi hunnit med en hel del glassätande, ett antal grillkvällar, några vinflaskor, 29 mils safari och socialt umgänge…
Ni som känner min far har ju redan räknat ut att han skaffat sig kompisar vartän vi stannat. 10 minuter efter att vi slagit läger så har pappa koll på grannar, deras bilar och matvanor. Antar att det är därifrån som mitt kontrollbehov härstammar… :-)

Igår var det så dags att lämna Kruger och styra söderut igen. Vi är nu tillbaka i Jo’burg, och strax efter lunch flyger vi ner till Kapstaden. Humlan får bo kvar på parkeringen här på hotellet i en vecka, och istället hyr vi en liten bil i Kapstaden. Kommer vara konstigt att sitta en meter längre ned, och jag är övertygad om att en VW Polo inte riktigt kan mäta sig med vår Dunderhumla, men det får funka så länge… Haha!

Nu är det snart dags för frukost, så snart de andra kommit till liv vill säga…
jag går fortfarande på Kruger-tid, dvs vaknar när solen går upp strax efter klockan 5. Tyvärr finns det inga lejon som ryter ”god morgon” här…

Hörs igen när vi är i Cape Town!
KRAM

Från Off The Map - Africa 3

Många mil på några dagar...

090330
Johannesburg

Ligger just nu i sängen på vårt lilla hotellrum i Johannesburg och väntar på att klockan ska gå…
Imorgon bitti ska vi nämligen hämta upp mina föräldrar på flygplatsen!
Har inte träffat dem på snart ett år, och det ska bli så sjukt kul att se dem igen!
Sista gången vi sågs var i juni i Venedig, och nu är det snart april och Sydafrika istället…
:-)

Humlan har fått sig lite kärleksfull omvårdnad de sista veckorna…
Förutom en rejäl service med allt vad det innebär så har han även fått nya:
• Stötdämpare
• Bromsskivor
• Kulleder
• Hjullager
• Styrdämpare

för att nämna en del…
Det är inneburit ett litet hål i plånboken, men det är han värd!
Vår Humla är numera omdöpt till Dunderhumlan – han formligen flyger fram!

Vi hade först tänkt att åka upp via Lesotho när vi åkte hit till Jo’burg, men vi planerade om lite förra veckan.
Frank meddelade nämligen att han skulle komma tillbaka ned till Kapstaden den 28:e, och raskt bestämde vi oss för att invänta honom innan vi gav oss av.
Så i lördags fick vi äntligen se vår frikostige och generösa värd igen, och vi hade förberett en festmåltid till honom!
Grillad oxfilé, potatisgratäng, smarrig sallad, följt av en lika god efterrätt…

Frank var glad att se oss, och vi var glada att hälsa honom välkommen hem igen!
Hans resa upp till Kenya gick som smort, och nu står bilen parkerad i Nanyuki i väntan på återresan som sker senare i sommar.

Igår morse var det då två yrvakna figurer som klättrade in i Humlan och påbörjade den 140mil långa körningen upp till Johannesburg.
Vi gjorde en mastodontkörning igår när vi klämde hela 104 mil, och det var således två trötta hjältar som stupade i säng på hotellet i Bloemfontein…
Idag körde vi resterande 40 mil, och det gick på ett litet kick!
Så, strax efter lunch letade vi rätt på ett billigt hotell i närheten av flygplatsen, och det är där vi befinner oss nu.
Måste dock säga, att >140 mil i en 20 år gammal Defender på 1,5 dag - det är fan imponerande!
Vi gillar vår Humla!

Kan säga att jag nojat en liten aning inför Jo'burg, stan som är ökänd för sina bilkapningar & rån... Jag menar, jag VET ju redan att jag har världens bästa bil - tänk om buset också inser det och vill stjäla Humlan för mig!
Men - de som kapar bilar siktar tydligen in sig på dyra Mercor & BMW:s.
En 20 år gammal Land Rover som kört genom Afrika står inte med på deras önskelista.
Och det är jag glad för!!

Nu är det bara att vänta in herrskapet som anländer kl. 9.10 imorgon, därefter åker vi vidare norrut mot Kruger National Park.
Där ska vi sen tillbringa 4 nätter campandes, och när vi sett tillräckligt med lejon & leoparder tuffar vi hitåt igen.

Ska bli så enormt roligt att träffa mamma & pappa igen, och vi ska försöka göra deras två veckor här så minnesvärda som möjligt!

Kram!

En lämnar Cape Town, två flyger till Jo'burg...

090320

Att två veckor kan gå så fort…
I torsdags var det dags för Ludde att åka hem också, och så var vi bara två igen. :-)

Fast innan vi släppte iväg honom hann vi med lite fler utflykter.
Vi besökte bland annat Butterfly World i Paarl, och vår kompis från förra besöket var där den här gången också. Den här gången fattade han dock tycke för min röda kalufs…

Från Off The Map - Africa 3

Ludde fick sig en egen polare, av den mer klängiga typen…

Från Off The Map - Africa 3

Från Off The Map - Africa 3

Det var lika trevligt som förra gången vi var där, fast just den här dagen var det inte lika många fjärilar i själva fjärilshuset. Det fick sin förklaring när vi kom fram till hörnet där de hänger upp pupporna som håller på att kläckas…
För där hänger det hundratals små kokonger, och under tiden som vi stod där var det flera som sakta, sakta öppnade sig…
Ut kommer en skrynklig och blöt vinge, som sedan vecklar ut sig och blir till lika färggranna och vackra fjärilar som snart flyger omkring i parken.

Från Off The Map - Africa 3

Det var för övrigt vårt andra besök i Paarl den senaste veckan. Vi fick, som tur var, nämligen våra efterlängtade förlängningar på visumen i fredags!
Som sagt, tur var det, eftersom våra visum annars hade gått ut i måndags… Ingen direkt framförhållning på Home Affairs, men nu har vi i alla fall våra nya stämplar i passen! :-)

Annars har vi mest umgåtts med våra vänner, varit lite på stranden och njutit av livet.
Ludde & Gustav trotsade det aningens kyliga vädret i onsdags och skuttade glatt ut i havet för att ta ett sista dopp innan det var dags för hemfärd för Ludde.
Det var som att se två kalvar på grönbete…

Från Off The Map - Africa 3

Från Off The Map - Africa 3

Nu ska vi snart iväg med Humlan och fixa nya stötdämpare åt honom igen. De som vi satte dit i Kenya känns inte hundraprocentiga, så nu blir det EMU Heavy Duty gasdämpare igen. Passar på att byta styrdämpare också, det är så pass mycket billigare att göra allt sånt här jämfört med hemma.
På måndag är det sen dags för motorn att få sig en genomgång. Vi måste ju se till att Humlan är fit for fight nu när vi snart ska sticka härifrån.
För det är inte många dagar kvar innan vi beger oss iväg upp mot Johannesburg. Mina föräldrar flyger in till Jo’burg den 31:a, och sen beger vi oss direkt upp till Kruger för att tillbringa 5 dagar där.
Ska bli så skoj att se dem igen!
Sist vi sågs var på tågstationen i Venedig för mer än 9 månader sedan… Det är ingen vild chansning att sätta lite på pengar på att mamma kommer fälla en tår eller två. :-)

Håller på att planera för deras vistelse här, ska verkligen bli jättekul att få visa dem Sydafrika!

Hysteriska dagar - sjukt kul...

090316

Det har varit hektiskt senaste tiden…
Förra fredagen var som julafton. Vi gick och väntade… Och väntade. Och väntade. Sen slutligen blev det äntligen kväll, och runt 22-snåret stod vi i ankomsthallen på flygplatsen i Cape Town. Tror att våra vänner var allra sist ut från planet, men vid 22.45 såg så en rufsig blond kalufs i sällskap med en rosa collegetröja komma gående…
Ludde & Jessica var äntligen här!

De följande 10 dagarna har varit fyllda av aktiviteter, skratt och hysteriska händelser. Vi började lördagsmorgonen med en frukost på Avontuur, och mellan vinrankor & hästhagar lade vi sedan upp planerna för resten av vistelsen.

På söndagen packade vi in oss alla i Humlan, satte kurs strax norr om Elizabeth och Addo National Park.
Gurra & jag har köpt ett stort marktält där man lätt och ledigt kan bo 5-6 personer i, och det var det tältet som blev vår huvudsakliga sovplats de nästföljande nätterna.

Det var en lååång kördag till Addo, närmare 80 mil, och det kändes i kroppen när vi var framme. Nu vet vi ju alla redan att Humlan är världens bästa bil, men jag måste ändå medge att han saknar viss komfort i baksätet… Så det blev en hel del sträcka-på-benen-pauser längs vägen - behövligt och skönt!
Bland annat blev det bad-paus i Mossel Bay. Ganska kallt i vattnet, men Ludde kastade sig i utan att tveka. Vi andra nöjde oss med att plaska benen… :-)

Från Off the Map - Africa 2

Från Off the Map - Africa 2

Vi hann dessutom med lite annat på våra pauser: Här testar Gustav & Ludde kvalitén på Gurras slangbella…

Från Off the Map - Africa 2

Väl i Addo blev det elefanter, zebror, kudus, sjakaler, sköldpaddor, dyngbaggar, vårtsvin, impalor, bufflar, hartebeast och örnar för hela slanten. Även den här gången letade vi lejon utan framgång, och nu var vi tydligen nära på riktigt. För vi stötte på två holländare vars bil vi sett tidigare när vi körde runt i parken. Gurra frågade på skoj om de sett några lejon, varpå de svarade: Ja, såg inte ni dem? Ni var ju alldeles bakom oss!!
Hmm, nåväl… Vi fick våra lejon lite senare samma dag som tur var.

För på eftermiddagen hade jag bokat in oss på en privat Game Reserve, dvs en privatägd park .
Vi körde en Game Drive direkt när vi kom dit, sedan vankades det middag och efter den blev det en kortare Night Drive, där man kör i mörkret och letar djur med en handhållen strålkastare.
Och äntligen fick vi våra lejon…

Vi sov kvar på lodgen över natten och morgonen därpå vaknade vi till lejonen rytande i gryningen… Jag vaknade som vanligt tidigt och hade redan gått ut när de första lejonvrålen hördes. Strax därpå hade jag sällskap av de andra tre och vi stod och spanade efter de stora katterna, de var i stort sett runt knuten, bara några hundra meter bort. Tyvärr var det en kulle i vägen, men vi visste i alla fall på vilket håll vi skulle åka för att få se dem igen.

Så när Niekie, vår guide, kom för att hämta oss så åkte vi återigen ut på lejonjakt. (Utan gevär naturligtvis.)

Från Off the Map - Africa 2

Efter att ha kört runt i morgondimman ca 45 minuter och frusit en aning (jag), så lättade så dimman och solen började värma upp allting på en kort, kort stund. 10 minuter senare var det shortsväder igen, och vi fick se girafferna njuta av morgonsolen när de åt frukost i trädtopparna.
Efter att ha letat lejon förgäves så styrde vi ned mot den stora slätten mitt i parken. Och där, i den gassande solen, kommer parkens största hanne gåendes i ensamt majestät . Oryx, gnuer och vårtsvin såringer hejdlöst åt alla håll och kanter när lejonkungen självsäkert marscherar rakt över fältet, och vi kör runt hela slätten för att se honom mer framifrån.

När han sedan går rakt emot oss och inte är mer än några meter bort, då var det flera i den öppna safaribilen som fick puls kan jag lova. Jessica, som var övertygad om att han spanat in henne som frukostmål, uttryckte sig kortfattat men välförståeligt när hon är mindre än 3 meter från lejonhannen: ”Men hallå!”

Från Off the Map - Africa 2

Från Off the Map - Africa 2

Från Off the Map - Africa 2

När vi så sett det mesta som parken har att erbjuda är det dags för oss att lämna stället och bege oss iväg med Humlan istället. När vi håller på att göra oss i ordning för avfärd så börjar Gustav & Ludde prata med en man som var intresserad av vår bil & resa, och han visar dem strax sin båt som är kopplad bakom hans Defender.
Strax kommer pojkarna tillbaka med en vädjande blick i ögonen… Det visar sig nämligen att mannen ifråga i själva verket är ägaren till parken, och han har nu bjudit in oss att stanna kvar för att (det är här som det blir extra roligt för Ludde) leka med hans kanon!
Det visar sig att Peter, som han heter, är en entusiastisk medlem av Sydafrikas Kanon-klubb, och han har ett antal kanoner i sin ägo. Eftersom Ludde är en lika entusiastisk kanon-avfyrare han, så var det ju en match made in heaven. Ludde är en av medlemmarna i KTH’s kanonklubb, och det här var verkligen en lyckoträff för honom.

Så, några timmar senare är vi tillbaka inne i parken, fast den här gången i vår egen bil.
Kanonen laddas, den är rejäl kan jag säga, och pojkarna är som barn på nytt.
Just den här kanonen har faktiskt en del historiskt värde. Den är en av de ursprungliga noon-guns som avfyras varje dag klockan 12 inne i Kapstaden. De har fortfarande två stycken kanoner på plats, som fortfarande används. Den tredje finns hos en privat samlare, den fjärde äger Peter och den femte är försvunnen sedan många år.

Från Off the Map - Africa 2

Från Off the Map - Africa 2

Och nu fick Ludde avfyra denna gigantiska pjäs. En jäkla smäll blev det, kulan studsade i marken för att sedan gå rakt igenom den vattentank som siktet var inställt på. Vart den sedan slutligen landade är det ingen som vet… Hoppas inte att det stod en elefant i vägen bara… :-)

Från Off the Map - Africa 2

Från Off the Map - Africa 2

Slutligen lämnade vi både lejon och kanoner bakom oss och körde vidare igen.
Dagen därpå blev det ett rejält fall för pojkarna…
Gurra & Ludde testade både tyngdlagen och sin lycka när det kastade sig utför Bloukraans Bridge med en gummisnodd runt fötterna.
216 meter högt, och det var två grabbar med rejält pirr i magen som stod och väntade på sin tur ute på bron.
Jessica och jag höll oss på fast mark, tänkte spara mitt hopp tills pappa kommer hit och hänger med… :-)

Från Off the Map - Africa 2

Från Off the Map - Africa 2

Från Off the Map - Africa 2

Från Off the Map - Africa 2

Det gick hur som helst bra, och tur var väl det.
Därefter begav vi oss till Nature’s Valley och besökte en del av de platser som Gustav och jag upptäckte när vi var där vid nyår.

Tillbaka i Kapstaden sent på torsdag kväll och det var fyra trötta hjältar som stupade i säng den dagen.
I fredags var det först lite byråkratiska saker som måste avhandlas. Våra visum hade nämligen inte många dagar kvar innan de blev ogiltiga och vi hade fortfarande inte fått besked på förfrågan om förlängning… Så, det blev en tripp till Home Affairs igen, och den här gången lyckades vi. Nya visum, nya stämplar och ytterligare tre månaders vistelse i landet. Yay!

Det firade vi med en braklunch på Boschendal Wine Estate. Boschendal är en av Sydafrikas vackraste vingårder, och det var helt klart en upplevelse utöver det vanliga att sitta i den vackra trädgården och njuta av picknickkorgen som man kunde beställa i köket. Patéer, färska baguetter, sallader, pajer och kallskuret… Mums!

Från Off the Map - Africa 2

Från Off the Map - Africa 2

Från Off the Map - Africa 2

De efterföljande dagarna har bara svischat förbi, och igår var det sista dagen för Jessica här nere. Vi tog en trip ut till Cape Point och Godahoppsudden på dagen, Kapspetsen bjöd på sitt vackraste väder och det var lika fantastiskt som vi mindes det från förra besöket.

Från Off The Map - Africa 3

Från Off The Map - Africa 3

Från Off The Map - Africa 3

Från Off The Map - Africa 3

Från Off The Map - Africa 3

Efter att ha sett både pingviner & babianer blev det lunch, grillade räkor och nyfångad fisk.
En glass på stranden på eftermiddagen och sen var det dags att åka hem och packa väskan. Vi rullade till flygplatsen sent igår kväll, och jag hoppas att flygresan blev så behaglig den nu bara kan bli.
Jessica: det var jättekul att ha dig här! Hoppas att du hade lika roligt som vi och att vi ses snart igen!

Nu står Ludde och steker pannkakor till frukost så jag ska nog avrunda här…
:-)

Hoppas allt är bra med alla er därhemma!
Stooooora kramar!
//K


Jo, ifall någon missat det!
Massor av bilder på:
http://picasaweb.google.com/kina.lundberg/OffTheMapAfrica2#
samt
http://picasaweb.google.com/kina.lundberg/OffTheMapAfrica3#

Från Off The Map - Africa 3

Brand, koppleri och jubileum...

090303
Somerset West, Sydafrika

Sista veckan har bestått av ganska mycket vistelse på hemmaplan, av flera olika anledningar…
Framför allt därför att vi inte ville lämna området när det rasar bränder runt omkring oss. Inte för att vi var rädda att hamna i en, utan snarare för att vi ville ha uppsikt över huset hela tiden.

Senaste veckorna har det härjat flera skogsbränder häromkring, och i förra veckan tog en av dem ny fart, och det med besked.
Hela Somerset West har varit inbäddat i rök, och det har regnat aska över både bilar och hus. Humlan såg ut som om han fått en kraftig mjäll-attack, och sotflagor har täckt gräsmattor och gator överallt.
Vi har knappt kunnat vistas utomhus, och solen har varit dold bakom ett rejält rökmoln hela tiden. Vi har sett lågorna från balkongen stundtals, och brandlukten är konstant i luften.

Från Off the Map - Africa 2

Från Off the Map - Africa 2

Elden som härjat har haft sitt fäste på några av de äldsta godsen i området, främst Vergelegen och Morgenster, ungefär 2 kilometer från huset.
NU verkar de ha fått det värsta under kontroll igen, och tack vare att vinden har lugnat ned sig igen så sprids den inte ytterligare för tillfället i alla fall.
De har bland annat flugit skytteltrafik med helikoptrar som har hämtat vatten i havet och sedan dumpat det på branden, och det verkar ha gjort verkan äntligen.

Det har härjat vildbränder i flera veckors tid här nu, värmen och vinden gör att det är otroligt svårt att kontrollera de bränder som blossar upp. Anledningen till att eldarna uppstår i första skedet är olika, men tyvärr så är de allra flesta orsakade av människor, både oavsiktligt och med flit.
En brand som rasade i Cederberg för två veckor sedan anlades av några tjuvskyttar som ville dölja sina dåd…
En annan, nedåt kusten mot Hermanus, orsakades av en man som tände smällar och raketer för att skrämma bort babianerna…
Sen finns det naturligtvis folk som fimpar cigaretter på torrt gräs, grillar trots att man inte ska, och så vidare.

Just den här elden som rasat i Somerset West i mer än en vecka nu, var den värsta på över ett decennium. Förhoppningsvis har de fått den under kontroll som sagt, men tyvärr kan den fortfarande blossa upp igen. Vi skulle behöva ett rejält skyfall just nu…

Så, för att minimera risken för att glödflagor som sprids med vinden ska antända hus eller trädgård, så har vi helt enkelt hållit oss häromkring hela tiden. Vi har vattnat gräsmattan för att den inte ska bli så lättantändlig, och försökt ha pejl på hur allting utvecklar sig.

Men idag skiner solen igen från en klarblå himmel, och branddoften är knappt kännbar längre! Lycka!

En annan anledning är också att vi haft en hel del datakommunikation med hemmaplan senaste veckan. Resultatet av det är att den 31:a mars så plockar vi upp min mamma & pappa på flygplatsen i Johannesburg! :-)
Sen tillbringar de två veckor här hos oss, då vi bland annat ska besöka Kruger National Park, fira pappas födelsedag, bila ned mot Kapstaden och ha det allmänt trevligt!
Försökte övertala pappa om att vi skulle hoppa bungee jump också, men det var inte så uppskattat… Hmm, får nog jobba lite till på det. :-)

Och sen den tredje anledningen till att vi inte rört så mycket på oss; Humlan är sjuk. Förra lördagen började kopplingen strula lite, och häromdagen blev det samma igen.
Så, för att inte riskera ytterligare problem och merkostnader så har han fått stå still så mycket det bara går. Imorgon ska han till verkstan, så förhoppningsvis är hans koppleri-bekymmer ett minne blott efteråt.

Idag ska vi på studiebesök! Tony & Silvia som bor granne med Frank, driver ett företag där de tillverkar kläder som de sedan både säljer i sin egen butik, samt exporterar till andra delar av världen. Tony har redan lagt ett förslag hos unge herr Röken om att han borde köpa företaget av dem, eftersom de själva är i pensionsåldern…
Gustav, som i vanliga fall suckar, pustar och stönar om han måste titta på kläder, har tjatat i 2 veckor om att vi ska besöka deras butik & fabrik. Hmm… nån mer än jag som ser sambandet? :-)

Och så en sista sak!
Vi hade en minifest här i söndags. Det var nämligen ett semi-jubileum för oss, när vi insåg att vi varit tillsammans i 2,5 år.
Vår konversation i bilen häromdagen:
Jag: ”På söndag har vi varit tillsammans i två och ett halvt år.”
Gustav: ”Åh, fy fan.”
…
Men, han räddade det hela med att köpa chokladtårta i söndags, så allt är bra i paradiset igen… :-)

Från Off the Map - Africa 2

Kram på er!